Vi lämnade Barbados runt elva tiden på förmiddagen och ställde in autopiloten på 205°. Vi visste att det skulle bli en ganska tuff segling över till Tobago och vi hade tyvärr rätt. Svallen var höga och korta, vinden tog tag i seglen ordentligt stundvis och vågorna slog över båten så pass att vi insett att vi måste täta några fönster. Men det blev bättre, runt midnatt så lugnade sjön ner sig och så även vinden. 24 timmar tog resan över och vi kom fram till en otroligt charmig liten ankarvik som heter Man of War Bay. I den lilla viken låg vi en tyskbåt som enligt folket här bor här på heltid, sen låg det även fyra andra båtar, fransmän. 

Att checka in här på Tobago var ett äventyr i sig. Vi kom som sagt fram vid två tiden på eftermiddagen och hade läst på innan att det var bäst att checka in så fort du kom fram. Så vi petade i ankaret, fixade seglet lite snabbt och pumpade upp dingen. 

Väl inne vid land så fick vi fråga oss fram för att ta reda på vart imigration och custom låg, det var inte långt, kanske fem minuters promenad. Väl inne i byggnaden stod vi som två frågetecken… ingen där! Men det fanns ett telefon nummer på väggen och tio minuter efter samtalet så kom en väldigt trevlig liten man fram och släppte in oss. 

Lika tur hade vi inte med migrationsverket, vi fick helt enkelt komma tillbaka dagen efter. Det knepiga med dom var att du själv var tvungen att skriva ut papperna och vi har inte en skirvarenpå båten. Så fick fick ge oss ut och leta efter en skrivare och lägligt nog så var alla skrivare trasiga denna dag. Men inne på sjukhuset fanns en och mot en liten donation så kunde dom tänka dig skriva ut våra papper som vi var tvungna att visa för kontoret. 

Så efter lite strul, några Tobago dollar och två störtakurar senare var vi äntligen klara att få se vad Tobago har att erbjuda!