Först djupa dalar och höga skogar...

Sen ner till öknen...
Ja Gran Canaria kan verkligen bjuda på alla möjliga sorters klimat och vyer. Nu när vi haft Andreas föräldrar på besök så tänkte vi att det kunde vara bra att hyra bil i några dagar. 
En röd liten Fiat Panda har fått kämpa för sitt liv de senaste två dagarna och det här gått som en dans, ja om man bortser från den gången då vi var tvungna att backa ner för den "lilla" uppförsbacken,  lägga i ettans växel och ge varvstopp för att ens kunna komma upp. Men annars har det gått förträffligt! 

Den första dagen begav vi oss direkt upp i bergen. Vi hade spanat ut ett promenadstråk upp på ett helt unikt berg. Så efter ca 1 timme bilfärd i konstant uppförsbacke så var vi framme. Det var en salig blandning av både spansktalande så som turister med ett gemensamt mål, bestiga detta berg för att lägga sin hand på den stora gråa stenen. 


Lägg märke till Google Maps beskrivning av färdriktning 


Den stora gråa stenen, även kallad Roque Nublo.

 
Otrolig utsikt! 

Efter att ha sett denna magiska plats kände vi att det var dags för miljöombyte! För det som är så fantastiskt med Kanarieöarna är just att du kan få se allt på dessa små öar. Så vi tog vår lilla Fiat Panda och slängde oss ut på vägarna igen, den här gången var det nerfösbacke! 

Vi lämnade bergen och begav oss till Maspalomas som ligger på den södra delen av Gran Canaria. Ni vet den där delen som alltid har sol, 24 grader varmt, en svensk matbutik, svenska restauranger och en Öken. Japp, ni läste rätt, en öknen med sand som blåst över från Sahara. Otroligt häftigt om jag får säga mitt. Vi hoppade runt och lekte i sanden, tog några bilder och kände att den här dagen verkligen har gett oss allt. Måste faktiskt erkänna att jag förstår att en stor del av svenska befolkningen väljer att övervintra här. 




Det här var den andra gången vi vart här i Maspolomas och sätt dessa sand dynor, kan nog bli en tredje gång! Första gången vi var här var med Mattias och Rebecka. Då passade vi även på att dra en utomhusbio när vi ändå var i stan.  


Leka i sanden som om att man vore 12år igen! 

Imorgon har vi även då tillgång till bil, då blir det tillbaka till bergen för lite marknad och en plats för oss att låta drönaren sträcka på benen. För ett sådan här landskap måste dokumenteras på bästa möjliga sätt. Så fortsättning följer! 

Kommentera här: